enanderamanda

Känns som att jag har fullt upp hela tiden fast det är lov. Egentligen vill jag bara ligga hemma och dega, dricka massa kaffe och gå runt och tänka, men mormor har bott hos oss denna veckan och lite så där, så jag har haft folk omkring mig hela tiden. Jag älskar att vara ensam hemma, speciellt på morgonen av någon anledning. Men jag tycker det är så skönt att inte känna massa stress runt omkring sig, men tanke på att man oftast stressar på morgonen. Nu är det bara jag och mamma i lägenheten, och det är riktigt bra. Troligtvis för att jag och mamma alltid har så roligt tillsammans, hon är en av mina bästa vänner.

På tal om ingenting; jag fyller år på måndag. 16 år. Vart tar tiden vägen? Känns som att jag fyllde 15 för inte alls längesedan. På något sätt är jag trotts allt inte särskilt taggad, alls faktiskt. Vad är det med mig? Jag hoppas att det blir bättre under helgen, så att min släkt får se en glad Amanda på söndag när vi firar mig.

Just nu har jag det faktiskt väldigt bra, även om det känns tomt ibland. Väldigt tomt. Men jag har det bra, de vänner jag har är guld värda. Det hela låter väldigt klyshigt, men dem är faktiskt fantastiska. Jag kan vara helt nere, till jag träffar dem, då allt vänder och blir bra igen.
Men vet ni vad? I slutändan så blir faktiskt allting bra, det blir det. Även om det för tillfället känns som att man trampar vatten och inte kommer någonstans, så kommer det till slut komma någon som drar upp dig och då kommer allt jobbigt istället kännas någorlunda meningsfullt. Man kommer ur det och känner sig snäppet starkare än vad man var från början.